Primärval, elektorer och röstberättigade. Vi går igenom hur USA-valet funkar, steg för steg.
Denna webbplats innehåller affiliate-länkar. Om du klickar på en länk och registrerar dig hos ett casino får vi en liten ersättning från casinooperatören, men det kostar inte dig nått. Läs mer här.
Hos Betssoncasino.se har vi affiliate-länkar. Om du klickar på en länk och registrerar dig hos ett casino får vi en liten ersättning från casinooperatören, men det kostar inte dig nått. Läs mer här.
Primärval, elektorer och röstberättigade. Vi går igenom hur USA-valet funkar, steg för steg.
Det är valår i USA och därför hög tid att reda ut den komplexa proceduren som är ett amerikanskt presidentval. I den här artikeln kommer vi att sammanfatta de olika stegen och turerna som leder till att en person kan väljas in och installeras som president i USA.
Primärval, caucuses och partikonvent
Elektorer
Kampanjer och valdeltagande
Swing states
Valdagen
FAQ om USA-valet
Amerikansk politik och det amerikanska valet kan ofta uppfattas som onödigt krånglig ur ett svenskt perspektiv. Det är en komplex process och en struktur som inte är helt självklar, så därför ska vi förklara steg för steg hur det amerikanska presidentvalet fungerar.
Den 5 november går USA till val för att rösta fram president nr 47 i ordningen.
Det amerikanska valet är ett indirekt val, vilket innebär att folket röstar fram representanter (elektorer) som i sin tur väljer presidenten och vicepresidenten. Men det är många fler steg än så. Presidentvalet har flera steg, eller etapper om man så vill. Det gäller på federal nivå, delstatsnivå och lokal nivå.
Primärval (primaries) är ett förval som handlar om att partierna ska ta fram varsin presidentkandidat. I de flesta stater sker detta vanligtvis 6 till 9 månader före det stora valet.
För republikanerna genomfördes primärvalen under januari 2024 fram till juni 2024, där flera kandidater försökte utmana Donald Trump om att bli vald till republikanernas presidentkandidat. Med tiden hoppade utmanare av, en efter en, när de insåg att de inte kunde utmana Donald Trump.
För att vinna partiets nominering som presidentkandidat behöver personen i fråga vinna delegater. Den presidentkandidat med flest röster från delstatsdelegaterna vinner partiets nominering.
Det är även under primärvalen som du hör begreppet “Super Tuesday”. Supertisdagen är den dagen då flest stater genomför sina primärval och är en av de viktigaste dagarna för att kunna bli partiets presidentkandidat. Resultatet från Supertisdagen är ofta en god fingervisning om vem som lär bli presidentkandidaten.
Primärvalen är utportionerade under våren och det första primärvalet sker i New Hampshire (det är till och med lag i New Hampshire att deras primärval ska vara före alla andra staters primärval).
Förutom primärvalen finns även “caucuses” eller nomineringsmöten som är ett annat sätt att välja sin kandidat. Konceptet varierar från fall till fall och de ser något annorlunda ut i varje delstat. Caucuses är mindre formella än primärvalen. Det här är möten anordnade av partierna och på vissa av dessa nomineringsmöten visar väljarna vart de står (bildligt talat) då de fysiskt står inom sina grupperingar. Men det finns också vanlig röstning. Den kandidat som får flest röster på sin delegat vinner.
Gemensamt för både primärvalen och nomineringsmöten är att de har samma syfte – att delegater ska väljas som i sin tur representerar kandidaterna på det stora partikonventet.
Värt att notera är att Iowa Caucus är det kändaste av sitt slag då det är den som sätter igång hela processen med att välja presidentkandidat, Iowa är startskottet helt enkelt och resultatet här lägger ofta ribban för kandidaterna. Det är därför stor mediebevakning kring detta möte.
Det är alltså under primärvalen och nomineringsmötet där det klarnar vem som blir kandidaten, men det är först på partikonventet som det sedan blir officiellt och formellt. För att bli presidentkandidaten krävs det att få majoriteten av delegaterna och det röstas alltså fram under primärvalen och caucuses.
Vilka som är delegater varierar, men överlag är de aktiva i partiet, tidiga supportrar av en kandidat eller andra ledare. När delegaterna är valda i primärvalen representerar de sedan sin delstat på partikonventet. Partikonventen är numera oftast odramatiska då det mer är en formalitet att presidentkandidaten ska bli officiellt nominerad, men det kan ske röstning ifall det är lika mellan två kandidater.
På valdagen röstar befolkningen inte på presidentkandidaterna, utan de röstar egentligen på elektorer i delstaten. Dessa elektorer väljer sedan en presidentkandidat. Det innebär att det amerikanska valet är ett indirekt val och det har faktiskt hänt att den kandidat som fått majoriteten av befolkningens röster har förlorat valet, och det skedde så sent som 2016.
Det finns totalt 538 st elektorer i USA, och dessa är fördelade på delstaterna, delvis baserat på hur deras befolkningsmängd ser ut men också deras två senatorer (det finns 100 senatorer och varje stat har två st, vilket i sin tur ger två elektorer). Därmed har stater som Kalifornien (54), Texas (40), Florida (30) och New York (28) fler elektorer än exempelvis glesbefolkade stater som Alaska (3) eller Montana (4).
För att en presidentkandidat ska kunna nå majoriteten krävs minst 270 av de 538 elektorerna..
Systemet kallas för “Electoral College” och processen fungerar i två steg. Först tar partierna fram förslag på elektorer innan valet och under valdagen röstar sedan väljarna på elektorerna. Vilka är elektorerna då? Vanligtvis brukar partierna välja personer inom partiet som ett tack eller bekräftelse för deras gärning inom partiet. Ett slags hedersuppdrag kan man säga.
Det andra steget sker som sagt på valdagen då väljarna röstar fram sin president (genom dessa elektorer alltså).
De enda som faktiskt röstar på presidenten i slutändan är just elektorerna, som i sin tur har blivit valda av folket. När elektorerna har blivit valda (vilket alltså sker på valdagen) har de nu fått äran att rösta fram presidenten samt vicepresidenten vilket sker när elektorerna väl möts, vilket traditionellt är måndagen efter den andra onsdagen i december, vilket blir den 17 december 2024.
Befolkningen i USA är 333 miljoner personer varav drygt 244 kommer att kunna rösta i valet 2024. Även om det låter mycket så är valdeltagandet i USA betydligt lägre än i Sverige. Ungefär 66% röstade i presidentvalet 2020, vilket också var rekordhögt. Jämförelsevis ligger valdeltagandet i Sverige på mellan 84-87%. Bland länder i väst ligger valdeltagandet i USA på en låg nivå, och beror på flera olika faktorer. Delvis beror det på att det är mer komplicerat att få rösta i USA. Väljarna i alla stater (utom North Dakota) måste själva registrera sig för att kunna rösta. I vissa fall måste de ha registrerat sig 30 dagar före valet. Du kan också bli inaktiv ifall du inte har röstat i de senaste två valen. När du är klar med byråkratin och är redo att lägga din röst får du ett kort som bekräftar att du är tillgänglig för att rösta i valet.
För att kunna rösta i presidentvalet behöver du vara 18 år eller äldre, samt vara en amerikansk medborgare, samt bo i USA. Du behöver alltså också vara registrerad för att kunna rösta.
I många stater tappar även kriminella sin rösträtt. I Florida är det uppskattningsvis 10% av den vuxna befolkningen som inte kan rösta på grund av tidigare domar.
Det är därför viktigt för presidentkandidaterna att engagera och också aktivera väljarna så att de faktiskt går och röstar och gör det som krävs för att ens kunna rösta.
Kampanjstrategierna skiljer sig från år till år och från kandidat till kandidat. Men typiskt är att om det finns en sittande president så rabblas bedrifterna upp och vad som har blivit bättre under dennes administration de senaste fyra åren (gärna att ekonomin går bra och att jobb skapas). För den utmanande oppositionen är det istället tvärtom där diverse tillkortakommanden av nuvarande administration rabblas upp och vad som kommer bli bättre ifall hen blir president.
Även om man kan tycka att värdigheten och digniteten av amerikansk politik sjunker så är smutskastningen mellan kandidaterna inget nytt påfund utan det har hört till kampanjerna sedan Lincolns tid. Detsamma gäller även musik, slagord och bildsättning.
Det som dock har förändrats rejält för kandidaterna är närheten till väljarna. Varje framträdande och varje ord kan synas i sömmarna av väljarna på ett helt annat vis än det gjorde för 50 år sedan.
Fram till och med valdagen kampanjas det frenetisk för att få så många röster som möjligt. Presidentkampanjen är som en turné som reser land och rike runt för att visa upp sig, hålla tal, träffa väljare – allt för att förbättra sina chanser, samtidigt som man gärna lägger krokben för den andra kandidaten.
Kampanjandet är långt ifrån gratis, utan det är nödvändigt att presidentkandidaten har rika finansiärer med på tåget då det är en stor och kostsam apparat som ska ha finansiell bäring ända in i mål.
En så kallad swing state i det amerikanska valet är en vågmästarstat som kan historiskt sett vinnas av både republikaner och demokrater. Ibland kallas de även för “battleground state” eller “purple state” (då republikaner är röda och demokrater blåa). Delstater som vanligtvis är säkra segrar för demokrater respektive republikaner kallas ofta för blåa eller röda stater, men också för “safe state”, då kandidaterna inte behöver bekymra sig allt för mycket om de ska vinna där eller inte. Därför tenderar presidentkandidater att fokusera extra mycket på swing states under sin kampanj då de kan avgöra valet. I det senaste valet besökte både Trump och Biden Florida och Pennsylvania ofta och båda staterna blev översköljdes av politisk reklam från de två kandidaterna.
Vilka stater som är “swing states” varierar över tid, men några som bör nämnas är:
Värt att notera är att dessa fem stater ovan röstade demokratiskt i valet 2012 och i valet 2016 blev det istället republikansk utgång.
Vad det beror på att vissa stater är swing states och andra inte beror främst på att det kan finnas olika typer av befolkningen som tenderar att rösta olika, till exempel storstad kontra landsbygd.
Just Ohio är i synnerhet känt som en swing state, men också som en väldigt viktig delstat att vinna, då resultatet där ofta speglar det slutliga valet av president.
Faktum är att sedan 1900 är det bara tre presidenter som har vunnit presidentvalet utan att vinna i Ohio – Franklin D. Roosevelt (1944), John F. Kennedy (1960) och Joe Biden (2020).
Just swing states är en av spelmarknaderna för USA-valet odds som är mest inttressant och populärt att spela på. Dels är oddsen ofta jämna, och dels blir det alltid extra spännande att följa just de här staterna under valkvällen.
Valdagen sker alltid i början på november och genomförs tisdagen efter den första måndagen (alltså mellan 2-8 november). Att det är val på en tisdag har diskuterats då många jobbar och kanske inte kan ta sig iväg för att rösta. I vissa stater är det dock en röd dag för att underlätta, och i andra stater har det tillkommit lagar för att anställda ska kunna gå iväg för att rösta utan att förlora sin inkomst.
Röstningen kan ske på valdagen eller i förtid eller genom post. På valsedlarna är presidentkandidaterna och väljarna kan rösta på vem de vill, oavsett om de har röstat i primärvalen eller ej, samt oavsett vilket parti de har registrerat sig för.
Under valdagen och kvällen sker ett frenetiskt räknande av röster och det är ett enormt medieuppbåd långt efter att mörkret fallit, där resultaten i delstat efter delstat offentliggörs i den stora kapplöpningen om att nå siffran 270 (eller mer).
Efter valdagen möts elektorerna i december och röstar fram en president och en vicepresident. Vid det här laget vet alla redan vem som blir president då det går att utläsa valresultatet då en presidentkandidat har fått 270 eller fler av de totalt 538 elektorsrösterna.
Den nya presidenten installeras med pompa och ståt den 20 januari enligt traditionell sed.
Om den sittande presidenten förlorar valet handlar det alltså inte om att kliva av samma dag som nederlaget, utan uppdraget fortsätter hela året ut oavsett.
Under valet 2020 röstade drygt 66% av de som kunde, vilket var ett rekord. Alltså nästan 160 miljoner av de totalt 239 miljoner röstberättigade personerna. Den totala amerikanska befolkningen år 2020 var 329,5 miljoner.
Det amerikanska valet sker alltid den första tisdagen efter 1 november och det sker vart fjärde år. År 2024 är presidentvalet den 5 november, men den nya presidenten träder inte i kraft förrän efter årsskiftet, närmare bestämt den 20 januari som är den traditionella installationsdagen sedan 1937.
Det har varit 59 st presidentval hittills och år 2024 blir nr 60 i ordningen. Totalt har 45 olika män varit president. Presidenten måste vara född i USA och kan bara väljas om en gång.
Det återstår att se. Överlag har favoritskapet legat på Donald Trump att vinna valet 2024. Joe Biden knappade in något under våren och det återstår att se om Kamala Harris kan göra det hela ännu jämnare under hösten.
